Arbetet handlar om hur feedbacken påverkar människans Kognitiva processer när denne använder sig av någon form av webbrowser. Genom en användarutvärdering och enkätundersökning besvarades följande frågor:Hur påverkar visuell feedback de Kognitiva processerna uppmärksamhet och perception, i vanlig webbrowsermiljö?Hur pass stor är visuell feedbacks effektivitet i olika interaktionssituationer?De resultat som framkom tyder på att visuell feedback spelar en betydande roll när det gäller att påvisa funktioner, ge en känsla av länkning och ge användaren en uppfattning om vad som kan utföras på en hemsida. Även placeringen av feedback spelar en roll för hur väl feedbacken uppfattas av användaren..

Forensiska tekniker såsom fingeravtryckstolkning har under senare år genomgått stora förändringar vad gäller exempelvis tekniska hjälpmedel, dock är människans roll i tolkningen fortfarande central i processen. Denna studie syftar till att öka kunskaperna om individernas Kognitiva processer i tolkning av fingeravtryck genom ett experiment där fingeravtrycksforensiker, forensiker från andra fält än fingeravtryck samt noviser fick avgöra huruvida ett antal fingeravtryck härrörde från samma finger eller ej.  De Kognitiva processerna studerades utifrån att testpersonerna fick rapportera sin tankar verbalt i form av att ?tänka-högt?. Resultaten transkriberades och analyserades sedan med mixade metoder (mixed methods), det vill säga med både kvantitativ och kvalitativ metod. Resultatet visar att fingeravtrycksforensiker signifikant bättre kan lösa denna typ av problem jämfört med övriga forensiker och noviser, men att det fortfarande finns Kognitiva processer hos fingeravtrycksforesnikerna som medför risker i form av bias i förfarandeprocessen..

Studiens syfte var att underso?ka om fo?rutsa?ttningar fo?r empati i form av personlig disposition och aktuell situation samverkar med empatiska processer fo?r att ge ett emotionellt utfall.Blivande behandlare (n=90) och specialpedagoger / specialla?rare (n=50) fick se filmer och besvara fra?geformula?r baserade pa? IRI och MACL. Stiganalys gjordes med hja?lp av SEM i SPSS/AMOS. Resultaten visade att empatisk disposition och empatiska processer tillsammans predicerar medka?nsla.

Detta arbete behandlar användandet av designriktlinjer vid utformning av användargränssnitt och huruvida det resulterar i ett användbart gränssnitt. Användbarhet definieras enligt Löwgren (1993) som summan av relevans, effektivitet, attityd och lärbarhet.Människans kognitiva förmågor, såsom informationsbearbetning, studeras inom Människa-Datorinteraktion för att på så sätt få fram riktlinjer för gränssnittsutformning. Riktlinjer ska ge stöd åt gränssnittsdesignern att utforma användargränssnitt anpassat till användaren.Tio riktlinjer analyserades genom att koppla dem till människans kognitiva förmågor. De analyserade riktlinjerna tillämpades för utformning av en alternativ design av ett redan befintligt gränssnitt. De båda gränssnitten ställdes mot varandra i ett användartest där effektiviteten mättes.

I vårt examensarbete har vi undersökt hur specialpedagoger betraktar kognitiva hjälpmedel samt hur dessa används och i vilken utsträckning. Studien är baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio specialpedagoger från tre olika särskolor. Svaren resulterade i fem huvudkategorier vilka sedan analyserades. Resultaten visar en positiv inställning till kognitiva hjälpmedel.

Uppsatsens syfte är att redogöra för utformningen av skriftliga salsprov i gymnasieskolans samhällsämnen, samt att undersöka vilken typ av kunskap som proven mäter. Analysen görs genom granskning av sju skriftliga salsprov, alla inom samhälsvetenskapliga ämnen, vilka analyseras utifrån Bloms reviderade taxanomi. Analysen kompletteras av intervjuer med de lärare som konstruerat proven för att ge analysen ytterligare djup.Proven är konstruerade efter ämnenas läroplaner i antingen Lpf94 eller Gy11 varför proven också ställs i förhållande till en analys av kursplanen för Samhällskunskap A och ämnesplanen för Samhällskunskap 1a1.Proven visade sig vara av varierande karaktär och storlek och bestående av en skiftande mängd uppgiftstyper. Av analysen framgår att kursplanen i Lpf94 har en starkare hierarkisk relation till processerna i Blooms reviderade taxonomi, än kursplanen i Gy11. De i proven vanligaste två kunskapsdimensionerna som testas är Faktakunskap och Begreppskunskap.

Syftet med denna studie var att undersöka applikationer som används i årskurs 1-3 på en skola i Mellansverige. Vi fokuserade speciellt på applikationernas egenskaper och innehåll. För att undersöka detta utformade vi ett analysverktyg som vi använde för att analysera 14 applikationer. Vi inriktade oss på vilket matematiskt innehåll applikationerna har, vilka Kognitiva processer (utifrån Blooms taxonomi) de stimulerar och hur applikationernas inlärningsprocesser är konkreta till abstrakta.  Studien belyser forskning och litteratur om användningen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i skolans undervisning.

I denna fallstudie studeras hur medarbetare på Försäkringskassan anpassar sig efter och samarbetar i ett skrivprojekt där flera deltagare med olika mycket inflytande över och engagemang gemensamt producerar texter. Syftet med studien är att kartlägga hur deltagarna i skrivprojektet nyttjar kognition och kommunikation. Frågorna som studien försöker besvara är 1.vem deltar i skrivprocessen och hur, 2.hur upplever deltagarna att den kollektiva aspekten på skrivandet påverkar deras kognition och 3.vilken roll spelar deltagarnas individuella Kognitiva processer i sociala förhandlingar?Materialet som studeras har inhämtats med kommunikationsetnografiska och praxisanalytiska metoder genom deltagande observation och intervjuer där deltagarna själva har fått bidra till analysen. Resultaten visar att deltagarna delas in i en kärngrupp, som oftast skriver och fattar beslut, och en grupp med sekundära deltagare, som fungerar som en resurs och sätter begränsningar för kärngruppen.

Syftet med den här processorienterade studien var att undersöka hur texttypen påverkar översättningsprocessen, och närmare bestämt om olika texttyper aktualiserar olika fokus i de Kognitiva processerna. Fyra deltagare fick därför översätta två olika källtexter, en operativ och en informativ. Materialet samlades in med hjälp av Think-Aloud (TA). Studien visar att de båda texterna huvudsakligen gav upphov till liknande fokus. Texttypen verkar således inte ha haft någon märkbar påverkan på översättningsprocessen i det aktuella fallet.

Mobbning kan leda till långvariga psykosociala, psykiatriska och psykosomatiska problem och sker vanligtvis under skoltid. Tidigare studier har visat att elever och lärare kan bedöma mobbning olika beroende på mobbningsform. Hur individen bedömer situationer är beroende av en mängd Kognitiva processer och synen på vad som är mobbning bidrar till om man ingriper eller inte. En surveyundersökning genomfördes på 268 högstadieelever och 70 lärare. En enkät beskrivande olika mobbningssituationer utformades i syftet att se om det fanns skillnader i dessa gruppers bedömning av olika former av mobbning.

Betydelsen av kognitivt och beteendemässigt undvikande samt katastroftankar studerades i det sedan tidigare kända sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och upplevd stress. Vidare undersöktes huruvida det fanns subgrupper med olika psykosocial arbetsmiljö. Denna tvärsnittsstudie baserades på enkätdata. Resultat indikerar att kognitivt undvikande och katastroftankar har en medierande funktion, samt att katastroftankar har en svag modererande funktion i sambandet. Vidare finns det subgrupper med olika psykosocial arbetsmiljö, vilka även skiljer sig åt avseende kognitivt undvikande och katastroftankar samt upplevd stress.

Delar av dagens samhälle fortsätter att datoriseras och nya möjligheter för interaktion med datoriserade produkter som stödjer social interaktion introduceras i ökad takt. Själva grunden för hur organisationer ser ut förändras och pekar mot ett allt mer distribuerat sätt där människor kan interagera med varandra utan att vara på samma plats, vid samma tidpunkt. Samtidigt visar forskning att det finns brister i användbarhet hos gruppverktyg. Kognitiva arbetsmiljöproblem (KAMP) kan uppstå när användbarhet brister men har hittills främst studerats ur ett enanvändarperspektiv. Syftet med den här rapporten är att identifiera samt klassificera socio-kognitiva arbetsmiljöproblem (SKAMP) inom datorstött samarbete för att bidra med kunskap som i förlängningen kan leda till en tydligare förståelse kring SKAMP.

En god arbetsmiljö kan anses vara nyckeln till en välfungerande verksamhet. Arbetsmiljö som begrepp är dock oerhört komplext där många olika problemaspekter samverkar och påverkar arbetsplatsens miljö. Vissa arbetsmiljörelaterade problem kan härröras till egenskaper som inte tillåter individen att utnyttja sina kognitiva förmågor och benämns därmed som kognitiva arbetsmiljöproblem. Andra faktorer som tekniska arbetsverktyg som skall vara de anställda behjälpliga, kan i de fall de brister, också påverka och störa tankeprocesserna hos individen. Den här rapportens syfte är att utveckla en förståelse om hur komplexa arbetsmiljöer samt interaktion med teknik kan skapa en stress som i förlängningen kan leda till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress.

Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter kring förskrivning av kognitiva hjälpmedel till vuxna personer med utvecklingsstörning. En kvalitativ ansats valdes och författaren utförde telefonintervjuer med tolv arbetsterapeuter verksamma inom habilitering i olika delar av landet. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och kategorierna; vikten av att kartlägga behov inför förskrivning av kognitiva hjälpmedel, att främja delaktighet i förskrivningsprocessen, olika tillvägagångssätt vid förskrivning av kognitiva hjälpmedel, omgivningens betydelse för användandet av kognitiva hjälpmedel samt vem ansvarar för uppföljning av kognitiva hjälpmedel?, identifierades och presenterades i resultatet. Resultatet visade på olika tillvägagångssätt vid kartläggning av behov och förskrivning av hjälpmedel.

Att köra bil är en komplex uppgift som kräver mycket av förarens Kognitiva processer. I dagens samhälle finns det system som ska stödja säkerheten vid bilkörning och ett exempel på ett sådant system är navigationssystem som ska hjälpa föraren att hitta vägen till en destination. Det finns dock en risk att ett navigationssystem kan belasta förarens uppmärksamhet och andra Kognitiva processer. Det är därför av vikt att det finns tillfredsställande metoder för att mäta förarens belastning på. Arbetet är en litteraturstudie som syftar till att kritiskt granska och jämföra två av dessa metoder, sekundära uppgifter och NASA TLX, i samband med bilkörning och navigationssystem.